Blod, svett och tårar?

Ofta brukar jag läsa följande citat från idrottspersonligheter när de försöker beskriva sin inställning till sin egen sport, som för övrigt bygger på en känt citat från Winston Churchill:


"Det handlar inte om blod, svett och tårar - det är mer än så."

Det finurliga med citat är att vi kan tolka och omformulera dem så att det alltid passar in ett visst kontext. Ibland är det lätt att ta sig själv och sin sport på för stort allvar, det är ju trots allt bara en sport. Syftet med sport är att ha kul, inte sant? Läste dagens Sportbladet idag och blev rosenrasande. Läs här.

Lomana LuaLua har spelat fotboll i över två veckor helt ovetande om att hans son är död. Varför? Tydligen har DR Kongos ledning ansett att denna sorg för forwarstjärnan skulle ha inverkat negativt på hans spel och därmed bestämt sig för att berätta om sonens död efter turneringen. Vad lever vi i för värld? När kom fotbollen att bli viktigare än en familjemedlems död? Vad är ett liv värt? Den här osmakliga historien fick mig att leda tankarna tillbaka till VM-94 då Andrés Escobar blev skjuten med tolv skott efter ett självmål mot USA. Må vara att fotboll skapar starka känslor, det håller jag med om, men när det går ut över människors oskyldiga liv, ja, då vill inte jag vara med längre.

Till sist, jag tror faktiskt att Markus Rosenberg kan bli ett bra komplement till Zlatan och Henke. Man bör aldrig skämmas för att erkänna att man haft fel, för det betyder ju att man är klokare idag än igår.

Tack på förhand, David